RADERA DET FÖRFLUTNA!!!

Är ungefär vad jag vill göra... Bara radera dom 7.5 år jag haft tillsammans med Exet (vill inte kalla honom vid namn ens längre). En människa jag delat mitt liv med, en människa jag trodde jag visste allt om, en människa jag älskat mer än livet själv, en människa jag valde att bli mitt barns pappa... Jag trodde jag hade kommit över den värsta krisen, men nej det hade jag inte - känns som det bara blir värre och värre för varje gång jag bryter ihop! Jag känner mej så lurad, övergiven, förd bakom ljuset och sårad. Vissa dagar mår jag illa av ångesten och ovissheten hur allt kunde bli såhär ? Det var jag som sa att vi skulle separera men det lovades att vi skulle bli särbos, försöka rädda det som fanns kvar och göra allt bra för Alina. 2 månader senare får jag höra att han inte älskar mej och nu fick jag reda på att han redan ersatt mej med en ny tjej och låter mitt barn sova bredvid denna människa :( Vet faktiskt inte vad som gör ondast ? Att han redan kommit över mej medan jag sitter och gråter hela dagarna med ett krossat hjärta eller att han låter någon annan sova bredvid mitt barn ? :( 
 
Han är så elak mot mej, är otrevlig och vägrar försöka lösa saker och ting mellan oss så jag åtminstone kan försöka gå vidare. Han kan verkligen inte förstå min sorg... Jag får höra av gemensamma vänner till oss att han raggat på tjejer medan vi var tillsammans, att han tyckte vårt förhållande var destruktivt och inte hade någon kärlek och när någon säger att vi såg så lyckliga ut så säger han att det bara såg så ut. Gör ändå ondare att få höra såna här saker, jag trodde verkligen att vi hade något fint - något som var kärlek! Klart vi tjafsade ibland och förhållandet gick uppochner men vi stod alltid vid varandras sida och kämpade ihop. 
 
Eftersom det är kaos runt oss så blir det tyvärr även kaos runt Alina :( Det gör så jävla ont och se på henne och veta hur allting omkring är. Jag ringde familjerätten i veckan iallafall och hoppas det snart blir någon lösning på allt, för Alinas skull <3 Egentligen är det så mycket mer jag skulle vilja skriva av mej om honom, men med tanke på att jag haft denna blogg redan i 10 år och kommer troligtvis ha den 10 år till så är det bäst att låta bli! För om 10 år kan Alina läsa och jag vill inte att hon ska behöva läsa massa skit om hennes pappa som hennes mamma skrev en gång i tiden!
 
Iallafall, jag har haft denna blogg i 10 år i år, 10 år av mitt liv. Jag har raderat alla foton som finns på Exet och mej på sociala medier men här i bloggen känner jag att jag ändå vill spara allt, för vi hade ändå ett liv ihop och bloggen är som min dagbok så skulle ångra mej så mycket om jag skulle radera bort allt även om det är det jag vill just nu - radera det förflutna! En vacker dag kanske jag kan se tillbaka på dom blogginläggen och läsa dom med värme och minnas... Jag skulle jue kunna göra en ny blogg men ändå vill jag behålla den här bloggen, är jue ändå 10 årsjubileum i år ;) Så istället har jag modifierat det gamla till lite nyare. Jag har ändrat om namnen på lite kategorier och gjort en egen överkategori till Alina. Alla bloggtävlingsinlägg är borttagna då jag känner att jag varken har tid eller ork till att hålla i tävlingar, dessutom är det så svårt nu för tiden att få tag i sponsorer. Jag har även raderat alla Veckans... och Veckans Quote då jag känner att dom inläggen bara blir likadana mest hela tiden och då kunde jag lika gärna radera hela kategorin. Tar sån jäkla tid bara eftersom man numera måste radera varje inlägg för hand :S Designen får dock se ut som den gör, för jag har fastnat för den :)

Så förhoppningsvis; ut med det gamla och in med det nya! Den nya JoHaNNa och samtidigt lite nytt på bloggen trots det gamla. Minnen är alltid fint att ha kvar oavsett hur ont dom gör <3 Och så hoppas jag att den där blogglusten/rutinerna jag hade för några år sedan kommer tillbaka, för nu vill jag skapa nya minnen med min fina Alina att se tillbaka på <3
 
📩 1. Skrivet av Lilith - livet efter Borderline

Det gör så ont i mig att läsa om vad du går igenom nu. Men som du säger, nån gång kanske du kan se tillbaka på den här tiden med lite fina minnen. Om inte gav han dig det finaste man kan ge nån, din dotter.

📩 2. Skrivet av Anonym

Även om det är gemensamma vänner kan jag tycka att det är ful av dem att berätta först nu om saker han gjorde/sa när ni fortfarande var ihop. Dom kunde ha sagt nåt då eller hålla käften.
Du har all rätt att vara efterklok men inte någon annan (om de inte var kritiska under tiden oxå). Men det är min åsikt.
Förstår att det gör ont. Men du är stark. Du har fått Alina.
Kämpa på, en bit i taget, sen en dag behöver du inte kämpa längre.
Karin

Svar: Jag håller med dej Karin. Varför inte säga något när vi var tillsammans lixom ? :( Jag kämpar på, ena dagen känns det okej och sen bryter jag ihop igen. Men någon dag så känns allt bättre förhoppningsvis! Imorgon ska vi till familjerätten på första mötet, känns så jobbigt men något vi måste göra. Kram
JoHaNNa

📩 3. Skrivet av Cissi

Massa kramar! Lider verkligen med dej. Kanske kan du nån gång se tillbaka på de ljusa stunderna med glädje och om inte annat har du iaf fått Alina och det är ändå det finaste någonsin ❤️


💎

• Har du ingen egen blogg - då svarar jag här på bloggen under din kommentar
• Önska gärna ett önskeinlägg - något du vill att jag ska blogga om
• Tipsa gärna om du har en tävling på din blogg
• Reklam och spam kommentarer undanbedes!
• Har du bara dåliga saker att säga, var då hellre tyst
• Komihåg: ingen är 100% anonym på nätet, jag ser din ip-adress
• Mailkontakt: johanna.hellberg@hotmail.com

UPP